Champagne
Energitjuvar
Känn Efter
Inte veta vad jag vill, vad jag är sugen på för godis, bara små saker jag vet men ändå så hemskt. kan man inte känna det där lilla så kan man ju väl inte känna det stora?
Jag tror att om man inte känner, så finns man inte.
Känn efter.
Tusen tankar
Och jag tror faktiskt det finns en massa människor som ahr det precis som jag. Så jag känner mig itne så ensam om det iaf.
Men ni vet när man vill någonting fast man inte riktigt vet vad, eller hur man ska få det.
Jättejobbigt.
Man vill ju ha något konkret.
Salem al fakir Keep on walking Tack!
Spotify kom igen nu! Jag kunde ha kommit på idén att köpa in melodifestival låtarna PÅ EN GÅNG! Min 3 åriga brorsdotter kunde ha kommit på den idén!
Jag letar spotify jag letar youtube.
Snälla någon. Lägg upp låten.
Olas låt var inte heller så dålig, men keep on walking är för min själ idag.
PackaPappasKappsäck.
Hur priorterar man?
- Filmhårddisk.
-NDS
-Julklapparna
-Laddare
SEN i mån av plats:
-Matte böckerna
-Fysik
-Kemi
Kastar in handduken.
Aldrig.
Sedan kanske mina resultat inte varit så fantastiska men jag har fanimej aldrig gett upp.
På måndag är det kurstenta. Och just nu överväger jag att sätta mig på tåget hem till Stockholm -idag.
Jag har varit sjuk i influensa och flera andra anledningar har gjort att det inte är idealiskt att skriva en tenta.
Och om jag ändå inte kommer få godkänt på den här, men ska ändå sitta av tiden? Bättre att åka hem tidigare. Vila upp sig och komma igen med nya tag.
Jag är glad att min vän Henry kommit hem. Jag kan ringa honom och prata och får stöd.
Inatt märkte jag att han mognat väldigt mycket. Nu har jag lite uppförsbacke att mogna till hans nivå.
Jag kommer ha fullt upp i jul!
Shit shit.
Vad har jag gjort.
Jag har skrivit till en förebild att jag publicerat ett fånigt inlägg om henne om hur bra hon är.
Varför gör man det?
Hon är ett proffs men det visste hon redan.
Risken är ganska stor att hon kanske läser inlägget och värre; läser vidare någon sida i bloggen. Och märker att det är en amatör som knåpat ihop en (ofrivilligt svartvit) blogg.
Ren skit kanske t.o.m?
Och inte kan man tabort sina kommentarer på henne blogg. Fan.
Det hade klart räckt med att skriva att hennes blogg är sjukt bra.
Nu är jag nervös.
Dagdrömmare
Jag är i världsklass i dagdrömmar. Det kan visserligen störa när man är på föreläsning och plötsligt befinner sig på en behagligare plats på en liten ö utanför Madagaskar och räddar ett litet oskyldigt barn från att drukna.
Än värre nu innan tentor och man ska besvara Newtons tredje lag och man kan bara komma ihåg tacksamheten från föräldrarna.
Tics.
Jesper Salén pratar ju ofta om det här med politisk korrekthet. Letar man efter det behöver man inte läsa hans blogg. http://www.aveny.se/index.php?page=bloggar&content=read&id=51
(Som är väldigt bra!)
Skyddad av denna inledning:
Jag kom och tänka på när jag var liten. Eller mycket mindre iallafall, så var jag på ett läger då man skulle leka blink leken. Ni vet, stolar står i en ring, hälften av alla står bakom stolarna och resten sitter på stolarna. En stol är tom, och den som står bakom den ska blinka till sig en som ska sitta där. Så de bakom stolarna håller fast de sina genom att hålla i axlarna.
Det var bara det att två stycken som stod bakom stolarna hade tics. De blinkade kraftigt och okontrollerat. De som skulle sitta på stolarna sprang som yra höns, för ingen visste om blinkningen var med flit eller ofrivillig.
Hahaha, det var otroligt roligt.
Ingen skrattade åt de med Tics, alla skrattade åt varandra. Efter det blev jag och en av dom med tics riktigt bra vänner.
Man ska inte tycka att allt är opassande hela tiden.
Tänk vad roligt vi fick.
En gång för alla.
Julmust ska vara från Apotekarnes.
INTE Stockmos.
Receptet på en God Jul.
Imorgon är en ny dag.
Sol
Jag vill till varmare klimat.
Ett framtida mål?
Grannar.
Om man skulle sammanfatta mitt liv i grannar så skulle det delas in i tre delar.
Första delen likaså den längsta delen av mitt liv hade jag inga grannar.
Andra delen hade jag förskräckliga grannar, samt mina närmaste vänner. Spelade de hög musik kunde jag gå in och gasta till de slutade. Eller om det var Kopulation på gång hos någon så höjde vi alla andra instinktivt volymen på allt, som en form av respekt. antiklimax flera gånger var ju när man gick in till en granne och vrålade att sänk volymen för helvette, och grannen tittar på mig med överlägsen blick " tack vare mig så hör du inte att dom knullar"
Haha en gång vaknade jag av att min granne snett under mig kom upp med en kudde och tittade med stora ögon på mig " jag kan inte sova för dom håller på..." då hörde jag ju att hennes granner över henne när som helst skulle krackelera golvet mellan dom rasa ner på min stackars vän. Hon sov över hos mig.
Tredje delen: Där befinner jag mig idag. Min granne sjunger när han är lycklig " åehÅ FLYGPLAN! Å-eh-Å FLyyyygplan! Luftenshjältar hela dan i våra flygplan -o--O-O-O--o--- "
Och när han är olycklig " snälla- snälla -snälla..... " fast med " nääääj --- nääääj - NEEEEEJ!!!"
Vem sa att män inte har ett brett känsloregister?
Ps. Handlar det om sport så kan inte ens Anna Book komma i närheten av mäns kapacitet av känslor!
Sprängdeg.
Ändrar om morgon vanorna ( det tar emot ) sätter in grötmixen i micron och under tiden bäddar jag sängen... tänder ljus... viker filt... ( shit vad mycket man hinner på 3 minuter egentligen) tänder adventsljus och gran...
-------
12 timmar senare
Kommer hem och kollar in i kylskåpet, vad går ut de närmsta dagarna som jag måste äta upp pronto?
Soppa+ baguette.
Micrar soppan. ....
--------
Sammanfattningsvis av den här dagen med Micron:
- 0700: Micrar gröt för första gången.
---> Gröten sprängs.
----> Tillbringar åtaliga minutrar åt att städa microvågsugn ren av total täckning av gröt.
- 1900: Micrar tomatsoppa. ( samtidigt lyssnar jag på hög musik.)
-----> Soppan gör uppror och det är blodbad i micron. Micron är melerad i rött och vit.
-----> överväger om det faktiskt inte är rätt charmigt över en micro i röda skiftningar???
Jesper Salén.
Fem dagar kvar till tentan. Och jag har inte pluggat någonting ikväll.
Felet är inte mitt utan Jesper Saléns.
Jag hittade av en slump hans blogg idag. Och jag kan inte sluta läsa den! Jag går bakåt i arkivet och läser allt allt allt.
Den är så sjukt bra! Sjukt bra!
Den är genialiskt skriven och starkt beroende framkallande.
Jag vill inte att ni missar den:
http://www.aveny.se/index.php?page=bloggar&content=read&id=51
Ingen borde missa den.
Tänk när jag vaknade imorse så var det bara en vanlig måndag, med hetspluggning. Istället blev det en dag med guldkorn och tungt dåligt samvete av försummelse.
Bilder.Foton. Photos. Memories. Takes me back.
back to a time of rules and tradition.
Good times and really bad times.
A test of who you were.
Fulfilment and when how you did it rather than what you did.
Facebook.
Helt sjukt.
Sen att jag laddat upp en massa bilder som betyder något för mig och att någon bara kan kopiera eller spara den bilden så har jag plötsligt ingen ensamrätt över den. Nu är den rensning av album!
Framtid
ÄVEN fast man är så lyckligt lottad att leva i ett land där man har stort stöd för att plugga vidare. att man faktiskt i mycket stor utsträckning kan påverka sin framtid.
Till hösten står det mellan att börja på en av världens mest krävande utbildningar. Eller ta mitt första sabbatsår. Flytta till något land och vidga vyerna.
Man måste tänka kortsiktigt också. Nu är jag hungrig.
En halvkass lärare sa en gång; kortsiktiga mål måste bli tillfredställda innan man kan nå långsiktiga.
Det var då han blev halvkass och inte helkass.
Man skulle ha varit en ...
Inga hämningar, allt är möjligt.
Inga begränsningar, mer än att man måste vara oerhört snäll.
Men just nu känns det som att jag kunde göra min blogg mycket roligare bara jag hade kunskapen om hur man gör. Just nu är det svart vitt.
Lajbans liksom.
Jag ska hitta ett roligt klipp som gaskar upp det hela.